-Jag gillar hur ljuset faller, det ser ut som en vårmorgon
-Du är min vårmorgon
lördag 20 februari 2010
torsdag 28 januari 2010
Längtan
Bara ben och festivaler, vad jag längtar.

Små festivaler såsom Möllevångsfestivalen med gatumusikanter som får en att bli knäsvag och Emmaboda med Moto boy som gav gåshud i en kyrka och chilltältet. Vilken soppa! Arvika är än så länge planerna i sommar. Det kan ändras snabbt givetvis och jag är sugen på Emmaboda igen. Pengar, pengar..

tisdag 5 januari 2010
lördag 2 januari 2010
onsdag 23 december 2009
Mustascher och raggsockor
söndag 6 december 2009
Det är farligt att leva, man kan dö
din kind sa puss i princip
Dagarna är gråa och praktiken susar förbi med färdiginpackade fikastunder. Ibland pratar vi om ljus i filmer och ibland om man ska använda varmt eller kallt vatten om en sås har skurit sig. På kvällarna vilar jag om det inte är träning. Försöker göra svåra saker såsom engelska uppsatser. Det går sådär.
Saknar gör jag. Nerbitna naglar och nästan försvunna fräknar. Och en vit volvo.
Marken i ett mans hjärta är stenigare
berggrunden ligger nära
man odlar vad man kan
och sköter om det

En kaktus som heter Håkan
Dagarna är gråa och praktiken susar förbi med färdiginpackade fikastunder. Ibland pratar vi om ljus i filmer och ibland om man ska använda varmt eller kallt vatten om en sås har skurit sig. På kvällarna vilar jag om det inte är träning. Försöker göra svåra saker såsom engelska uppsatser. Det går sådär.
Saknar gör jag. Nerbitna naglar och nästan försvunna fräknar. Och en vit volvo.
Marken i ett mans hjärta är stenigare
berggrunden ligger nära
man odlar vad man kan
och sköter om det

En kaktus som heter Håkan
söndag 25 oktober 2009
Paus.
Saker börjar och saker har slutat att hända tills vecka 17.
Och lov. Vad skulle man göra utan lov? Det här lovet har aldrig varit så nödvändigt som nu. En veckas paus. Pauser som man har bara för att kunna andas normalt borde vara schemalagda. Innan en examensinlämning är det knappt någon som andas ordentligt. Som tur är har jag varit ute i hyfsat god tid alla tre gånger och gått från betyg på en bokstav till tre bokstäver. När man väl får betyget bankar hjärtat nästan igenom bröstkorgen och allas ansiktsuttryck förändras från sammanbitna/koncentrerade till lättnad/besvikelse.

Och lov. Vad skulle man göra utan lov? Det här lovet har aldrig varit så nödvändigt som nu. En veckas paus. Pauser som man har bara för att kunna andas normalt borde vara schemalagda. Innan en examensinlämning är det knappt någon som andas ordentligt. Som tur är har jag varit ute i hyfsat god tid alla tre gånger och gått från betyg på en bokstav till tre bokstäver. När man väl får betyget bankar hjärtat nästan igenom bröstkorgen och allas ansiktsuttryck förändras från sammanbitna/koncentrerade till lättnad/besvikelse.

Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














